Miljöinventering inför rivning – checklista och krav

Inför rivning: så säkerställer du miljöinventeringen

En noggrann miljöinventering före rivning minskar risker, sparar tid och förhindrar kostsamma stopp. Du får kontroll över farligt avfall, kan planera selektiv rivning och uppfyller lagkraven. Här får du en praktisk vägledning med tydlig checklista och krav som gäller i Sverige.

Bakgrund och krav – vad innebär inventeringen?

Miljöinventering innebär att systematiskt kartlägga byggnadens material och installationer innan rivning eller ombyggnad. Syftet är att hitta farliga ämnen, bedöma avfallsmängder och föreslå hur allt ska tas om hand, så kallad selektiv rivning. Resultatet dokumenteras i en material- och avfallsförteckning samt en rivningsplan.

Gällande 2025 styrs arbetet av Miljöbalken (1998:808), Avfallsförordningen (2020:614), Plan- och bygglagen (2010:900) samt Arbetsmiljöverkets föreskrifter, bland annat AFS 2006:1 (asbest) och AFS 2014:43 (kemiska arbetsmiljörisker). Kommunen kan kräva rivningslov eller rivningsanmälan, och kontrollplanen ska visa hur bygg- och rivningsavfall sorteras och hanteras.

Steg-för-steg från beställning till rivningsstart

Processen blir smidigare om du följer en tydlig ordning. Involvera gärna både miljökonsult och rivningsentreprenör tidigt.

Förarbete: Samla ritningar, drift- och underhållspärmar samt historik om renoveringar.
Välj inventerare: Anlita en oberoende specialist. Säkerställ erfarenhet av provtagning och rapportering.
Fältinventering: Visuell genomgång, öppning av provhål i riskkonstruktioner och märkning av fynd.
Provtagning: Ta prover på misstänkta material (t.ex. fog, mattlim, golv, isolering) för labbanalys.
Riskbedömning: Bedöm riskkällor, föreslå saneringsmetoder och skyddsåtgärder.
Rivningsplan: Sammanställ materialmängder, avfallsfraktioner, farligt avfall och plan för sortering.
Myndighetsprocess: Skicka rivningslov/anmälan med kontrollplan. Vid asbest – anmäl arbete till Arbetsmiljöverket.
Upphandling: Välj entreprenör med dokumenterad kompetens för sanering och selektiv rivning.

Riskmaterial att identifiera

Farliga ämnen var vanliga i äldre byggnader. Inventeringen ska omfatta alla utrymmen, inklusive vind, krypgrund och teknikutrymmen.

Asbest: I kakelfix, fog, rörböjar, ventilation, fasad- och takskivor (vanligt 1950–1980).
PCB: I elastiska fogmassor, golvmassor och kondensatorer (cirka 1956–1973).
Kvicksilver: I äldre golv i industrilokaler/skolor, termostater, lysrör och kvicksilverbrytare.
Bly och kadmium: I färg, kablar, strålskydd, beslag och glaserade ytor.
PAH (tjärämnen): I svartlim, kallasfalt, tjärpapp och kreosotimpregnerat virke.
Klorparaffiner: I vissa fog- och golvmassor (framförallt 1970–1990).
Köldmedier och brandsläckgaser: CFC/HCFC i kylaggregat och isolering, halon i äldre släcksystem.
Tryckimpregnerat trä: CCA-impregnering med koppar, krom och arsenik.
Elektronik och batterier: Lysrör, armaturer, brandvarnare (radioaktiva), UPS-batterier.

Tänk på dolda lager: nytt golv kan täcka ett äldre svartlim, och ny kakel kan sitta ovanpå asbesthaltigt fix. Provta genom hela skiktet.

Prover, arbetsmiljö och sanering

Misstänkta material ska verifieras med laboratorieanalys, helst via ackrediterat labb (ISO/IEC 17025). Ange provtagningspunkter på ritning och spara spårbarhet. Om asbest eller andra farliga ämnen påträffas ska särskild sanering planeras.

Asbest: Endast företag med tillstånd får sanera. Arbete anmäls till Arbetsmiljöverket i förväg. Slutkontroll görs med visuell friklassning och vid behov luftprov.
Kemiska risker: Upprätta riskbedömning enligt AFS 2014:43. Välj rätt kapslingsmetod, ventilation och personlig skyddsutrustning.
Selektiv rivning: Plocka ut farligt avfall först. Därefter materialvis demontering av trä, metall, gips, mineral m.m.

Ställ krav på egenkontroller: foton före/efter sanering, mätprotokoll, samt märkning av avfallscontainrar.

Dokumentation, sortering och spårbarhet

God dokumentation minskar tvister och säkerställer laglydnad. Gällande 2025 krävs tydlig redovisning av avfallsflöden och farligt avfall.

Rivningsplan och materialinventering: Lista fraktioner och uppskattade mängder. Planera logistik och utrymme för containerplacering.
Kontrollplan (PBL): Beskriv selektiv rivning, egenkontroller och hur du verifierar att krav uppfylls.
Sortering: Minst trä, metall, mineral (betong/tegel), gips, plast, glas, isolering, brännbart och farligt avfall. Separera förorenad betong/asfalt.
Farligt avfall: Märk med innehåll och EWC-kod. Upprätta transportdokument och spara mottagningskvitton och vågsedlar.
Anteckningsskyldighet: Verksamhetsutövare ska föra register över farligt avfall. Rapportering till Naturvårdsverkets avfallsregister kan krävas.
Slutrapport: Sammanställ inventering, saneringsintyg, avfallsstatistik och kvitton. Bifoga foton på tömda ytor.

Vanliga fallgropar – och hur du undviker dem

Många problem beror på bristande provtagning, dålig kommunikation och otillräcklig planering. Förebygg genom tydliga krav och uppföljning.

För få prover: Ta flera prov per material och våningsplan. Missa inte källare, vind och schakt.
Ignorera dolda skikt: Öppna provhål i golv- och vägglager där riskmaterial ofta gömmer sig.
Sen inventering: Gör inventeringen innan upphandling och tidsplan spikas, annars risk för förseningar.
Bristande märkning: Märk alla fraktioner på plats. Blandat avfall kan klassas som farligt och stoppas.
Oklara roller: Skriv vem som ansvarar för rapportering, transporter och kvittenser.
Otillräckligt skydd: Kräv arbetsmiljöplan, dammkontroll, undertryck och rätt skyddsutrustning.
Ingen återkoppling: Håll startmöte på plats och gör gemensam genomgång av fynd och metod.

Genom att kräva en fullständig miljöinventering, provta systematiskt och dokumentera varje steg kan du genomföra en säker, lagenlig och effektiv rivning. Det ger bättre sorteringsgrad, minskade risker och en smidig myndighetsprocess från första ansökan till slutrapport.